tyckte Ozzy piggnade på sig i hostan osv, så igår när vi jobbade så tänkte vi att det går nog bra att va ute en stund tills jag är hem på lunch iaf. Han var visserligen snorig i näsan, men det trodde jag var nån "efterdyning"  från hostan. . . . När jag var hem på lunch, var han jättetäppt och andades genom munnen, låg hela tiden och verkade inte så pigg igen. . . ok bäst och kolla tempen iaf då kanske tänkte jag, och , då hade han 39,7, så jag ringde o pratade in på telsvar åt veterinären, som senare ringde upp och sa att det var bäst att komma in för det lät inge bra

Fick tid kl 15, jobbade till 16, så jag fixade med en jobbarkompis som ställde upp och gick på jobbet 1 1/2 timme tidigare och bytte av mig, när hon kommer så ringer sambon och säger att han kan åka för han har kommit hem, puh, ok. . . jag skickar hem min snälla kollega igen, (tur vi bor i en liten by, så man inte har så långt hem ;-) och jag kan stanna och jobba.

 Veterinären hade sagt att det var tur jag ringde och att vi kom in, hörde direkt att det var lunginflammation, och det kan vara mycket allvarligt, med inte den bästa utgången. Tankarna går lite hit o dit när man får höra sånt. . . Han fick medicin med sprutor där och sedan tabletter som han ska ha i 14 dagar, ska kolla temp imorgon igen och ringa till vet så hon hör att han svarar på behandlingen.

Och då hoppas jag verkligen inte att det vänder IGEN, för idag verkar han mycket piggare, är uppe mer och vill ut, men man hör hur tjock han är i bröstet.

Så nu är det täcke och koppel på vid rastning i 14 dagar. Det blir inte så långa rastningar, för det blåser isvindar här och har gjort det senaste veckan.

Nu håller vi alla tummar för Ozzy. Det blir nån stund hemma själva för hundarna ändå idag, för min pappa fyller 80 år, så det är lite kalas på eftermiddagen.